Om Svartmes
Det europeiska beståndet av svartmes betraktas som stabilt av BirdLife International. En aktiv och rörlig fågel, som ofta rör sig högt uppe i träden och letar föda på stammen.
Den kan hänga upp-och-ner eller fladdra på stället för att komma åt maten. Svartmesen är mindre än talgoxen, har svart huvud och vita kinder och en vit strimma på bakhuvudet. Bröstet är snarast beigefärgat, medan vingarna och ryggsidan är olivgrågröna. En liten barrskogsmes, den minsta av våra mesar. Det svenska beståndet visar en sjunkande tendens. Svartmesen är en stannfågel, men flyttar vissa år i stort antal beroende på brist på föda. Utanför häckningstiden slår den gärna sällskap med andra mesar.
Bildgalleri
Specifikationer
| Vetenskapligt namn |
Periparus Ater
|
|---|---|
| Familj |
Paridae
|
| Bo |
Barrskog eller blandskog.
|
| Föda |
Insekter och frön från barrträd.
|
| Höjd |
11.5cm
|
| Vikt |
8-10g
|
| Livslängd |
1 - 4 år
|
| Häckningsperiod |
April - Juni
|
| Bo |
I håligheter i träd. Korgformat och byggt av mossa, rottrådar, strån och lavar.
|
| Läte |
Ett dämpat si-si-si. Sången är litet talgoxliknande men sprödare i tonen psi-dy,psi-dy, psi-dy psi-dy, ty och den framförs ofta från en grantopp.
|
| Kännetecken |
.
|
| Kull |
En eller två kullar med 8 -10 vita ägg med små rödaktiga fläckar. Ruvas av honan i 14-16 dagar varefter ungarna matas, huvudsakligen med insekter, av båda föräldrarna i 18-20 dagar.
|