Sitta europaea

Nötväcka

Nötväckan har gråblå ovansida och ett långt svart ögonstreck. Undersidan är smutsgul till vit på den skandinaviska varianten. Näbben är lång och spetsig och stjärten och halsen korta, hela fågeln har ett lite hukande utseende. Nötväckan klättrar ryckvis på grenar och stammar och det är den enda av våra fåglar som klättrar med huvudet nedåt, men den rör sig även på marken. Den jagar spindlar och insekter men kommer också för att äta vid våra foderplatser, där den äter jordnötter, spannmål och fröer såsom solrosfrön. Nötväckor samlar på sig hasselnötter och ekollon som den kilar fast i springor i träden och hackar upp med sin kraftiga näbb, på ett sätt som påminner om hackspettar. Nötväckor är ortstrogna och förekommer framför allt i trädgårdar i närheten av lövskog. De häckar gärna i äldre trädgårdar och parker med stora träd. De bygger sitt bo i naturliga håligheter i äldre träd och kan även överta gamla hackspettsbon. Ingångshålet muras igen till rätt storlek med fuktig lera i flera lager. Därmed skyddas boet från att invaderas av större fåglar. Nötväckor kan också häcka i holkar med 32 mm öppning. En sådan holk kan utrustas med en bokamera, som ger möjlighet att bekvämt följa allt som sker under häckningen och uppfödningen av ungarna.

Storlek: 14 cm. Vingbredd : 16 - 18 cm.

Vikt: 19-24 g

Förekomst: Nötväckan häckar allmänt i parker, trädgårdar och lövskog. Den är en stannfågel.

Bo: Nötväckor häckar i håligheter i träd eller i holk. Om öppningen är för stor murar fåglarna igen den med lera. Boet byggs på ett skikt av barkbitar och torra löv. Vivara har specialholkar för nötväcka.

Ägg: En kull i maj -juli med 6-8 vita ägg med roströda fläckar. Båda föräldrarna matar ungarna, som är flygfärdiga efter ca 15-20 dygn.

Föda: Under våren och sommaren lever nötväckan huvudsakligen av insekter och spindlar. Under vintern äter den gärna nötter, frön och fettprodukter vid våra fågelbord. Vivara har speciellt foder för nötväckor.

Läte: Lockar med upprepade flöjtande ”huitt”. Varningslätet låter som ”tvätt, tvätt, tvätt”. Sången är ljudlig med höga och klara visslingar, lite som en visselpipa.